OS år


Det är 2016. Snart har en hel månad av året gått och jag har inte skrivit här, jag har inte ens tänkt på att skriva här. Det är 2016. Det är OS-år och för mig är det fokus, utöver det vanliga. Det är ett driv en vilja och ett löfte. Resultat går aldrig att lova men jag har lovat att fokusera, skärma av och skala bort. Fokusera på min satsning och det som gör mig bättre, fortsätta umgås med människor jag tycker om och som ger mig energi men ta bort sådant som inte tillför och som tar energi. Det går bra, det går väldigt bra. Jag slår på och av och när jag är på då är jag på och jag märker resultat. Det går bra nu.

Vinterträning
Jag är inne på fjärde veckan av 2016. Fjärde veckan av mycket bra allmänträning. Skidor, simning, tungt gym, paddelmaskin och allt med mycket bra kvalitet. Min kropp svarar väldigt bra på varierad träning och trots att jag ”bara” har kört paddelmaskin 3-4 gånger/vecka till förmån för annan träning så går jag framåt även där. Och det är lite min melodi att inte paddla för mycket utan göra många olika saker som stärker mig såväl mentalt som fysiskt och håller mig skadefri. Snart blir det paddling ute igen, jag åker till Florida på fredag. Där blir det mycket paddling på vattnet såklart men inte till överdrift utan i balans och i samklang med gym, löpning och simning. Och den här omgången blir jag ”bara” borta 2 veckor innan jag kommer hem, kör allmänträning, laddar om och drar iväg igen.

paddelmaskinPaddelmaskin är inte kul men det är jobbigt och givande

Kval
Nog om träningen, vart ska nu detta leda? Vad är årets mål? Är jag klar för OS? Jag har fått dessa frågor från såväl vänner som bekanta, okända som journalister och det är därför jag skriver här för att berätta hur det ligger till och vad jag har i skallen när jag pressar mig uppför Hallbys brantaste backe för åttonde gången, drar mig upp i chinsstången en gång till eller river loss i paddelmaskinen så att det svider i lungor och lemmar.

För er som inte orkar läsa utan hellre lyssnar så kan jag rekommendera intervjun som Radiosportens Paul Zyra gjorde med mig precis innan jul. Lyssna här. I intervjun förklarar jag läget med tuffa kvalregler, fokus och ny besättning.

2016 bjuder på en säsong fylld av spänning och nyheter. Den största nyheten är att jag kommer köra K2 med Karin Johansson och jag är taggad för mitt uppdrag. Vårt uppdrag; Att vinna den europeiska OS-kvaltävlingen som avgörs 18-19 maj i tyska Duisburg. Jag är alltså inte OS-klar men jag har en god chans i maj och fram till dess är det fokus på 500m som ska paddlas så snabbt som möjligt, den här gången kör jag kvalet i en K2.a.

12345416_414168898753694_8153738065774876309_nKarin fram och jag bak från ett K2-pass i Florida i höstas

Karin är en riktig bullterrier, stark som tusan och ger sig aldrig. Det är inte för inte som hon går under smeknamnet ”Sluggo”. Hon tränar mer än dom flesta, är stabil och lojal och har rutin. Hon är 29 år och har varit med i landslaget sen 2005 då vi tog våra första mästerskapsmedaljer tillsammans i K4. Karin körde K2 med Josefin Nordlöw på OS i London och fixade OS-kvalet i maj samma år. Så hon är att räkna med, vi är att räkna med. Och mitt mål är att kvala i maj och att paddla fortare än någonsin i augusti.


Det är 2016. Snart har en hel månad av året gått och jag har inte skrivit här, jag har inte ens tänkt på att skriva här. Det är 2016. Det är OS-år och för mig är det fokus, utöver det vanliga. Det är ett driv en vilja och ett löfte. Resultat går aldrig att lova men jag har lovat att fokusera, skärma av och skala bort. Fokusera på min satsning och det som gör mig bättre, fortsätta umgås med människor jag tycker om och som ger mig energi men ta bort sådant som inte tillför och som tar energi. Det går bra, det går väldigt bra. Jag slår på och av och när jag är på då är jag på och jag märker resultat. Det går bra nu.

Vinterträning
Jag är inne på fjärde veckan av 2016. Fjärde veckan av mycket bra allmänträning. Skidor, simning, tungt gym, paddelmaskin och allt med mycket bra kvalitet. Min kropp svarar väldigt bra på varierad träning och trots att jag ”bara” har kört paddelmaskin 3-4 gånger/vecka till förmån för annan träning så går jag framåt även där. Och det är lite min melodi att inte paddla för mycket utan göra många olika saker som stärker mig såväl mentalt som fysiskt och håller mig skadefri. Snart blir det paddling ute igen, jag åker till Florida på fredag. Där blir det mycket paddling på vattnet såklart men inte till överdrift utan i balans och i samklang med gym, löpning och simning. Och den här omgången blir jag ”bara” borta 2 veckor innan jag kommer hem, kör allmänträning, laddar om och drar iväg igen.

paddelmaskinPaddelmaskin är inte kul men det är jobbigt och givande

Kval
Nog om träningen, vart ska nu detta leda? Vad är årets mål? Är jag klar för OS? Jag har fått dessa frågor från såväl vänner som bekanta, okända som journalister och det är därför jag skriver här för att berätta hur det ligger till och vad jag har i skallen när jag pressar mig uppför Hallbys brantaste backe för åttonde gången, drar mig upp i chinsstången en gång till eller river loss i paddelmaskinen så att det svider i lungor och lemmar.

För er som inte orkar läsa utan hellre lyssnar så kan jag rekommendera intervjun som Radiosportens Paul Zyra gjorde med mig precis innan jul. Lyssna här. I intervjun förklarar jag läget med tuffa kvalregler, fokus och ny besättning.

2016 bjuder på en säsong fylld av spänning och nyheter. Den största nyheten är att jag kommer köra K2 med Karin Johansson och jag är taggad för mitt uppdrag. Vårt uppdrag; Att vinna den europeiska OS-kvaltävlingen som avgörs 18-19 maj i tyska Duisburg. Jag är alltså inte OS-klar men jag har en god chans i maj och fram till dess är det fokus på 500m som ska paddlas så snabbt som möjligt, den här gången kör jag kvalet i en K2.a.

12345416_414168898753694_8153738065774876309_nKarin fram och jag bak från ett K2-pass i Florida i höstas

Karin är en riktig bullterrier, stark som tusan och ger sig aldrig. Det är inte för inte som hon går under smeknamnet ”Sluggo”. Hon tränar mer än dom flesta, är stabil och lojal och har rutin. Hon är 29 år och har varit med i landslaget sen 2005 då vi tog våra första mästerskapsmedaljer tillsammans i K4. Karin körde K2 med Josefin Nordlöw på OS i London och fixade OS-kvalet i maj samma år. Så hon är att räkna med, vi är att räkna med. Och mitt mål är att kvala i maj och att paddla fortare än någonsin i augusti.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: